Julklappar och julklappsrim – en gammal tradition

Julklappar är idag en självklar del av vår svenska jultradition. Varje år slår julhandeln nya rekord och det verkar inte finnas några gränser för hur mycket pengar vi kan spendera på att köpa saker åt våra nära och kära. Vi ägnar sen mycket tid åt att slå in och dekorera paketen innan vi lägger dem under granen. Allt för att få se glädjen i mottagarens ögon på julaftonskvällen när paketen öppnas. En del föredrar att tomten kommer och delar ut paketen, andra lägger dem under granen.

Att dela ut gåvor på julen har en lång tradition och den har färgats av flera olika länders kultur. Den svenska julklappen var från början menad som ett skämt och den var alltid märkt med ett julklappsrim. Här nedan kommer vi att berätta lite mer om julklappens och julklappsrimmets historia och även om adventskalendern som också är en stor del av vårt svenska julfirande.


Bild, by Niklas NordbladCC BY-SA 3.0

Adventskalendern

Som i många andra länder i västvärlden är julen årets största helg och den firas inte bara under självaste julafton eller juldagen. Firandet börjar redan i början på december eller till och med tidigare. Redan i mitten på november börjar det hållas julmarknader som också är en stor del av vår svenska jultradition. Där kan man ofta köpa handgjort julpynt och hemlagad mat eller julgodis som knäck, senap och polkagrisar.

En annan tradition som blir allt mer populär är att ha en adventskalender att öppna under december. Traditionen med en adventskalender härstammar från Tyskland där den första tryckta julkalendern kom ut i början på 1900-talet. Den blev snabbt en succé och traditionen att vänta in julen genom att öppna en lucka för varje dag i december fram till julafton eller juldagen spred sig över världen.

Traditionen har sedan dess utvecklats till att även innefatta kalendrar med små paket som öppnas varje dag. Många företag producerar sina egna kalendrar med produkter. Till exempel kan du köpa en kalender från den schweiziska chokladtillverkaren Lindt eller en smyckeskalender från Guldfynd, allt efter tycke och smak. Det blir även allt mer vanligt att företag använder sig av december till att ha en kalender där de släpper en ny produkt, erbjuder rabatt eller ett event varje dag mellan den 1 och den 24 december.

Gåvor vid högtider

Att dela ut gåvor på julen har en lång tradition. Faktum är att traditionen att dela ut gåvor mitt i den mörkaste vintern är äldre än julen självt. Redan innan Jesu födelse delade romarna ut gåvor vid större högtider och när sen firandet av Jesu födelsedag spred sig över världen följde traditionen med att ge bort gåvor med. I de flesta länder där det firas jul delas gåvorna ut på juldagen, den 25 december.

Det finns dock några länder där de delas ut på julafton, den 24 december. Det är i Norden, Polen och Österrike som gåvorna öppnas på julaftonskvällen. I Norden kommer den traditionen av att man förr ansåg att den nya dagen började redan när mörkret föll på kvällen. Alltså började den 25 december efter mörkrets inbrott den 24 december.


Bild, by Niklas NordbladCC BY-SA 3.0

Klapp på dörren

Att det heter just julklapp här i Sverige beror på en tradition som utvecklades under 1800-talet. Då var det ungdomar som drog runt i bygden och knackade på i gårdarna, alltså klappade på dörren. När någon öppnade slängdes en julklapp in. Den bestod ofta av något skämtsamt som en halmdocka eller ett vedträ och på den var det fastsatt ett uppdiktat rim om de som bodde på gården.

Rimmen var ofta ganska elaka i sin utformning så det gällde att inte bli avslöjad när man drog runt med julklapparna. En del menar att det även utdelades som en skämtsam klapp eller dask på kinden i samband med att dörren öppnades. När det sen blev allt vanligare och alla gav varandra julgåvor fick de gåvorna namnet julklappar.

Rimma på klappar och gröt

Att sätta rim på julklappen var förut mer viktigt än själva gåvan. Den som fick klappen skulle sen försöka gissa vad som var i paketet innan den fick öppnas. En annan gammal tradition vara att man gömde en mandel i julgröten som åts på julaftonskvällen. Den som fick mandeln skulle då snabbt komma upp med ett spontant rim. En annan tradition gör gällande att den som får mandeln kommer att bli gift under det kommande året.