Julrim - sida 340

Det var en gång en kråka,
som skulle åka,
men han bröt benet sitt
nu vill jag att du inte ska bryta ditt,
använd säkerhetssko i bilen din
så får ditt ben mer tur än kråkan sin.

Mycket snyggt, det känns tryggt
Glöden tänder, vämer händer
Ljuset lyser, mamma myser

När ljus nu tändas i var stuga,
är veken lågans heta mål.
Dansande på stickan som en fluga,
den ivrigt söker efter ett bål.

Frisläppt från sitt svavel, flamman är,
hungrig och snabbt den aspen äta.
Är stickan då för kort, en tum ungefär,
kommer den på ditt finger fräta.

Här är bot så du ej illa far.
Ett händigt balsam för tassens bästa.
Nu mycket lättare du har,
att på ljusets veke elden fästa.

1 338 339 340 341 342 492